Jag kan bli så otroligt tvärför..b. Tyvärr så kan det sitta kvar i kroppen som en mindre rödsvart bomb någonstans i magtrakten i flera timmar - trots att jag släppt ut ilskan. Är det klimakteriet eller? Njae, det vore för enkelt att säga så, det är inte precis något nytt drag som uppstått i min personlighet, jag har odlat detta i en väldans massa år...

Igår kväll bildades en sådan här bomb och jag känner att lite rester ligger kvar fortfarande och pyr...
 Som jag skrivit i tidigare inlägg så håller vi på och renoverar i huset. Just nu är det hallen som målas i en härligt varm guldgul färg, taket målas vitt samt boaseringen (de var tidigare bruna)
Vi har spanat in en enkel, slät variant av plafondlampa (två st) som vi ska sätta upp i taket när det är klart. I går kväll kommer så sambon hem och säger att han på impuls köpt två lampor till hallen. Spännande, tänker jag. När han så visar dom (man kan se genom förpackningen hur den ser ut) så ser jag direkt att det inte är något jag vill sätta upp. Självklart så säger jag det direkt, det är en typ av plafond med blommtryck på, defintivt inte min stil. För mig blir det nästan jämförbart med att sätta upp en gråtande barn tavla (förlåt, förlåt alla som nu gillar dessa) Och jag vill defintivt inte ha något uppsatt som man stör sig på, speciellt när vi nu lägger ner så mycket tid på att få det snyggt i övrigt. och visst ska vi väl båda gilla vårat hus? Nu låter det här kanske väldigt petigt, men grejjen var den att när jag protesterat, dvs sagt att jag inte tyckte om lampan så sliiiiiter han ändå upp förpackningen med orden - Jo, men vänta tills jag satt upp den så får du se hur bra det blir! Hm, nu kan vi ju inte ens byta den på affären! *morr, morr, gläfs och morr*

Det var då som bomben la sig på plats. Jag tror faktiskt att det rykte lite ur öronen också. Tursamt nog så hade jag jympa senare på kvällen, dansgympa på friskis och svettis så litegrann fick jag ladda ur mig där. Men som sagt, jag får det inte riktigt ur kroppen ändå.

Långsint? Jag?.....

Ja, om man varit 14 år alltså och ägnat sig mer åt dataspelande. Vi besökte Dreamhack i helgen för att titta till 14-åriga sonens spelande. Vilken läcker miljö, vilka roliga spel och vilken doft...Jo, en viss svett och "viharinte bortstattändernaellerbyttkläderpåettdygndoft" låg över lokalen. Antagligen bara vi besökare som kände av den. Men som sagt, jag förstår tjusningen och grejjen med att vara på ett Lan. Hade jag varit 14 skulle jag ha suttit där med min klan, tydligt framträdande med egna profilerade stylar.

Nu fick vi i alla fall spana in hur det ser ut på sådant här evenemang och vi fick gå hem och njuta av tystnaden och våra bekväma soffor. För som sagt, det hade varit kul om man var 14 men är man 47 så räcker det alldeles utmärkt med ett kort besök. Nu är sonen bastad och utsövd, ja han sover ännu faktiskt...

Ja, det är gårdagskvällen jag syftar på, dvs fredag. Här i "schtaaan" hade man någonting som kallades frikväll. Hur mycket aktiviteter som helst runt omkring i stan, det mesta avgiftsfritt.  Allt ifrån underklädesmodevisning utomhus (huvva så kallt) till prova på Salsa, lyssna på spökhistorier osv. Hur mycket som helst som hände samtidigt. Här var båda sönerna ute på andra aktiviteter, mellansonen på Lan och den yngsta på grabbparty (!) och övernattning hos polaren. Dottern skulle ut med sina kompisar så vi blev nästan ställda. Herregud! Vad ska vi hitta på? Det blev till att kasta sig ut i vimlet, innerstan vimlade av folk. Torget som annars bara befolkas av ungdomar på kvällstid var nu fyllt av alla åldrar. Det kändes som en annan stad. Vi unnade oss i alla fall en god middag ute och ägnade sedan resten av kvällen åt blandad kultur med allt från dansuppvisningar (Tango, Salsa, Street, Magdans m.m) till stickutställning. En väldigt annorlunda och kul fredag.
I morse kändes det dock lite ödsligt i huset. Inga barn hemma, bara vi och katterna. Underligt det med....

Sonen, den 14-åriga har för första gången fått anmäla sig till ett Lan i helgen. (Dreamhack) Jag förstår suget. Hade det funnits när jag var i den åldern så hade jag varit en inbiten Lan:are. Nu tänker man mer praktiskt. O Hur ska dom fixa med maten? Tänk vad obekvämt när dom ska sova en liten stund, hur ska det dofta (stinka?) därinne när det slutar på söndagen? Ett stort antal tonårskillar som väl antagligen knappt bytt kläder och suttit där och svettat upp sig vid sina datorer. Inte så många tjejer tydligen. Det är synd tycker jag.
Trots allt, lite avundsjuk är jag...

Här hemma fortsätter vi med projekt förnya och förändra. För två helger sen var det 14-åringens rum. Nu fortsätter vi med hallen som går från översta våningen till entréplanet, en trapp ingår med andra ord. Först och främst så ska vi måla det bruna trätaket vitt och även den bruna boaseringen ska dras över med vitfärg. Den gamla tapeten som sitter däremellan (boasering och tak alltså) är blek och tråkig så nu funderar vi bäst på vilken kulör vi ska dit med. Det vi måste ta med i beräkningen är att etapp 3 (eller 4) är målning av vardagsrummet. Där hade jag tänkt mig en röd variant men det gäller ju att övergången från hallens färg till vardagsrummets röda blir snygg och passande.
Till hjälp med inspirationen har jag hittat ett riktigt kul färgsättningsprogram. Kul att kunna testa vad som kan vara lämpligt.

I övrigt så är det svårt att blogga ikväll. Dramat i Finland upprör och det är svårt att kommentera det och svårt att låta bli. Man blir bara så bedrövad över allt onödigt våld som finns. Tänker på alla de som drabbats på ett eller annat sätt.

hm, startade arbetsdagen på jobbet med att blanda ihop och dricka min cambridgefrukost, bananshake. Vad händer? Hjärnan som antagligen inte riktigt vaknat än skickar signalen till handen att munnen befinner sig 2 centimeter närmare muggen än vad den i verkligheten gjorde. Resultat: En lång sträng av gul shake över den fina nystrykna tröjan.  Neej! Ska jag måsta se ut så här hela arbetsdagen nu?  Jag har skrubbat med kallvatten på toaletten men resultatet blev inte så bra. Har med mig en tjock kofta som jag kan ta på mig vid fika och möten.
Kan bli en svettig dag....

Det låter ju lite dystert, men nu är det dax att fixa till lite på gravarna. Förutom min mammas så brukar jag fixa till på farmor och farfars (i fall ingen annan gjort det) och nu så kollar jag även in min morbrors grav. Kusinerna bor så långt härifrån så det är inte så lätt för dom. Egentligen är det väl lite fåningt med tanke på att vi köpt gravvård men det känns ändå bra att lägga lite krut själv på att fixa där. Fördelen med att man köpt vård är ändå att man inte behöver ha dåligt samvete Om man inte har tid och möjlighet.
Jag har alltid gillat kyrkogårdar. Det är ett lugn och en frid över platsen. En favoritkyrkogård finns i Göteborg, vid Redbergsplatsen ( Östra kyrkogården). Där tillbringade jag en del tid eftersom jag bodde bara ett stenkast därifrån. Det var (är) en otroligt pampig kyrkogård. Hur som haver så ska jag sätta lite ljung på gravarna samt sätta dit gravlyktorna innan det fryser på.
Nu till gårdagskvällen, som för övrig var mycket trevlig. Menyn blev till slut följande:

förrätt: drink vid öppna spisen och  fyllda mördegsrullar.
Varmrätt: Lyxig laxsoppa
Efterrätt: Lyxig äppelpaj
(blev mycket lyx i den menyn...antagligen heter det så eftersom det är mycket grädde i (!?)
Gott var det i alla fall!

Jo, nu har vi tagit oss i kragen och bjudit hem våra vänner. Det var verkligen på tiden...Nu blir det till att städa huset (pust) och förbereda maten. Lyxig laxsoppa blir det till varmrätt och troligtvis någon cheesecake till efterrrätt. Förrätt?
Steg ett, skriva handlarlista och åka till affären...
Återkommer.