Idag fick min pappa diagnosen Alzheimer.  Den är konstaterad utifrån ett ryggmärgsprov så det är inga diskussioner. Hur konstigt det kanske kan låta så tyckte jag att det var bra. Rent genetiskt är det ju inget att hurra över men om jag bortser från det så öppnar diagnosen många dörrar. Det blir betydligt enklare att få hjälp, dagvård, vettigt boende med mera. Hitills har han "ramlat mellan två stolar" och det har varit svårt att få igenom vissa stödinsatser. Jo, en lättnad faktiskt.