Inte roligt att bli gammal. Nu har min pappa hamnat på en låst avdelning i väntan på att äldreboende ska ordnas. Vid två tillfällen i förr,förra veckan begav han sig ut mitt i natten i ca 17 gradig kyla. En natt tog han en taxi till den Ica affär han brukar handla på. Stackars taxichaufför, han försökte säkert övertyga honom om att det var fel tid att åka dit på. Kanske var det han som larmade den väktare som senare plockade upp honom lite nedkyld utanför affären. Jag blev väckt av hemtjänsten på morgonen som hade honom borta. Tidningen satt i dörren så vi förstod att han gett sig iväg tidigt. Via min svägerska kunde vi snappt spåra upp att han fanns på akuten där de "värmde upp honom" och han fick vila ut lite. Bara tre dagar senare så var det dags igen. Då hittade en dam honom mitt i natten ute och vandrande i området där han bor. Lika kallt var det som tidigare gången. Han satt på entrottoarkant, hade tydligen ramlat omkull. Via ambulans blev det så akuten igen och sedan in på den låsta avdelningen som han befinner sig på nu.
Inte kul att besöka honom där. Även om han är förvirrad mellan varven så är han långt ifrån det tillstånd som de andra patienterna som befinner sig där är i. Riktiga tomtar om ni ursäktar uttrycket.
Suck, nu är det bara att hoppas att det inte ska dröja hur länge som helst innan de hittar ett vettigt boende. Att han ska fortsätta bo i  sin egen lägenhet är uteslutet, det funkar tydligen inte längre.
Om det hade varit vår och inte så kallt hade jag skrivit på ett ansvarspapper så att han fått bo hemma i väntan på annat boende. Då hade det ju "spelat mindre roll" om han varit ute mitt i natten. Han skulle inte frysa i alla fall..